För länge att vänta: om vårdskador i väntan på könsbekräftande vård
2026-03-25
”Om jag hade haft tillgång till vård tidigare hade mitt liv sett
helt annorlunda ut idag. Jag tänker på det varje dag och sörjer
all förlorad tid”
2026 års rapport bygger på en enkät som var öppen vintern 2024–våren 2025. Fokus var att belysa väntetiderna till nybesök i könsbekräftande vården, och huruvida vårdskador uppstår till följd av de långa köerna.
Enkäten spreds främst till patientföreningens medlemmar, via sociala medier samt i facebookgrupper för transpersoner och hbtqi-personer i Sverige. Vi fick in 231 svar som presenteras och analyseras i denna rapport.
Resultaten är tydliga: människor som söker könsbekräftande vård i Sverige väntar oacceptabelt länge och själva väntan orsakar lidande. Ju längre väntan, desto större risk att personen utsätts för vårdskador.
Resultaten i korthet:
- 65 % svarade ja på att väntetiden inneburit en potentiell vårdskada. De utan potentiell vårdskada väntade i snitt 27 månader; de med potentiell vårdskada 35 månader.
- Varje extra månad väntan ökar oddsen för potentiell vårdskada med ca 3 %.
- Västra Götalandsregionen och Region Östergötland har hög andel potentiell vårdskada; Region Västerbotten ligger lägre. Dessutom har Västra Götalandsregionen och Region Stockholm en högre andel potentiell vårdskada mot vad som kan förväntas givet snittet och väntetiderna.
- Ickebinära och personer med NPF-diagnoser finns tydligt bland dem som drabbas. Dessa grupper är särskilt utsatta i väntan och riskerar ofta längre processer på grund av administrativa och kliniska hinder som kan leda till förhöjd patientsäkerhetsrisk.
- 46 % av alla svarande uppger att de erbjudits eller sökt stöd för att underlätta väntetiden. Samtidigt uppger hela 95 % att en kortare kötid hade underlättat och 87 % uppger övriga insatser som hade underlättat väntetiden.
- Stöd under väntan på den könsbekräftande vården efterfrågas och kan vara viktigt för den enskildes hälsa, men kan inte ersätta den könsbekräftande vården, då sambandet väntetid → potentiell vårdskada är oförändrat oavsett om stöd erbjudits eller ej.
Upplevelser av den könsbekräftande vården 2021-2023
2023-12-14
Under 2023 har Patientförening för transpersoner arbetat med en enkätstudie om transpersoners upplevelser av den könsbekräftande vården. Ca 200 personer som varit i kontakt med vården de senaste två åren (2021-2023) har svarat.
Målet med rapporten är att transpersoner själva ska kunna berätta om sina upplevelser av vården. Patientperspektivet är något som ofta saknas i debatten om den könsbekräftande vården. Vi är dock övertygade om att det utgör en viktig pusselbit för att öka kunskapen om hur den könsbekräftande vården fungerar idag och vad som skulle behöva förändras för att säkerställa rätten till en god och trygg vård för alla som är i behov av den.
Rapporten visar bland annat:
- Att kötiderna till den könsbekräftande vården, och väntetiderna mellan olika vårdmöten, upplevs som orimligt långa för de allra flesta. Många anger en väntetid från remiss till första möte på en-två år, men även tre-fem år är vanligt. 89 procent av de svarande tycker att väntetiden är oacceptabelt lång.
- 22 procent uppger att de inte känner att de kunnat vara helt ärliga under sin utredning. De uppger att de känt sig nödgade att ljuga på grund av att de är rädda att inte få sin diagnos om de inte gör det.
- Det finns en stor oro bland de svarande för framtiden för den könsbekräftande vården. Nästan 90 procent uppger en otrygghet kring hur den könsbekräftande vården utvecklas och kommer att utvecklas i framtiden.
- Enkätsvaren visar tydligt att vården inte är jämlik över landet.
Vårt mål är inte att måla upp en mörk framtid. Vi vill däremot nyansera bilden av den könsbekräftande vården, ge mer kunskap om vad patientgruppen själva tänker, vad som kan förbättras och hur detta kan göras.